Veckans prisprognos
Elpriserna som sätts på elbörsen Nordpool går upp och ner. Varför de gör det och hur prognosen ser ut när det kommer till veckans elpriser hittar du svar på här.
Få 3 år utan avgift!
Nu hyllar vi alla hjältar med elbil, laddbox eller solceller. Teckna elavtal senast den 30.12.2024 och få 0 kr i månadsavgift i tre år.
Prognos för vecka 50 – 2024
I norra Sverige förväntas fortsatt mestadels låga elpriser den här veckan, tack vare god tillgång till billig vindproducerad el. Södra Sverige väntas däremot få betydligt högre priser på grund av stiltje och relativt kallt väder.
Norra Sverige (SE1, SE2)
Priser
Lite kallare väder, men hög vindkraftsproduktion ger mestadels låga priser.
Bakgrund
Kallare väder väntas igen framåt mitten av veckan, men vindkraften i norra Sverige fortsätter producera på höga nivåer vilket håller priserna nere. Priserna kan sticka iväg till högre nivåer under enstaka timmar den här veckan, men generellt förväntar vi oss låga priser.
Denna vecka förväntar vi oss att priset i genomsnitt hamnar på cirka 15 öre/kWh (utan skatter och avgifter).
Södra Sverige (SE3, SE4)
Södra Sverige (SE3, SE4)
Priser
Brr! Kallt väder och låg vindkraftsproduktion i stora delar av norra Europa, ger höga priser den här veckan.
Bakgrund
Framåt natten mellan tisdag och onsdag väntas vinden mojna i Tyskland, Nederländerna, Danmark och södra Sverige. Detta ökar exporten ut från Sverige och vi kanske behöver importera kraft från kontinenten. Priserna förväntas därför bli höga i södra Sverige under veckan, vilket ytterligare förstärks av en kall väderprognos. Men mot helgen faller efterfrågenivån, och med det priserna.
Vi förväntar oss att priset i genomsnitt hamnar på cirka 90 öre/kWh (utan skatter och avgifter) i SE3 och 115 öre/kWh i SE3.
Faktorerna bakom elpriserna
Hur kommer det sig egentligen att elpriserna går upp och ner? Vi går igenom de mest grundläggande faktorerna som påverkar elpriset.
Elmarknaden
Om vi tar det från början så baseras priserna på elmarknaden på tillgång och efterfrågan. Sverige är vidare indelat i fyra olika prisområden, och priserna skiljer sig mellan dessa. Vid särskilt höga priser upplever systemet en situation med underutbud (eller hög efterfrågan), och vice versa.
Med det här grundläggande konceptet i åtanke kan vi nu gå djupare titta på faktorer som påverkar tillgång och efterfrågan, och därmed elpriset. Om du ser att det under en period är särskilt höga eller låga priser kan de vanligtvis ledas tillbaka till en, eller mer vanligt, en kombination av faktorerna nedan!
Tillgång
Vind
Den mest variabla faktorn när det kommer till tillgång av energi i Norden är vind. Det finns mer än 30GW vind (motsvarande ungefär 30 kärnkraftverk) som inte kan kontrolleras. Blåser det, så blåser det! Det är alltså säkert att säga att när det blåser så finns det ett större utbud och därför kommer priset under dessa timmar att vara lägre.
Sol
Produktion från solceller är ett energislag som växer snabbt i Norden, men ligger fortfarande på relativt små volymer. Mängden produktion påverkas av solljusets energimängd som når marken t.ex. solens läge och hur mycket moln det är. Solenergi går att spara under kortare perioder med batterier, alternativt kan du sälja ditt överskott om du själv producerar solel.
Vatten
Mer än hälften av elen i Norden levereras av vattenkraft och till skillnad från vind och sol är det mer kontrollerbart då vi kan spara vatten i vattenmagasin, vilket vi inte kan göra med vind och sol på samma sätt. Men, vi kan inte kontrollera hur mycket det regnar och finns mindre vatten i magasinen kommer tillgången på vattenkraft såklart att begränsas om det inte regnar. Vi har då ingen kontroll på den hydrologiska balansen (måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten). Är vattenreservoarerna däremot nästintill överfyllda så tvingas vattenkraftverken producera – vilket sänker priset.
Kärnkraft
Ungefär en tredjedel av elen som produceras i Sverige, produceras av landets totalt sex kärnreaktorer. De utgör en stabil basproduktion som har ungefär samma effekt hela tiden, till skillnad från till exempel vattenkraft som lätt kan regleras eller vind- och solkraft som är väderberoende. Kärnkraft är ett fossilfritt kraftslag som inte släpper ut några växthusgaser vid drift. Men till skillnad från förnybara energislag produceras el från kärnkraft med hjälp av ett bränsle – i det här fallet uran – vilket innebär att kostnaden för att producera är högre än för förnybart där resurserna är mer eller mindre gratis.
Underhåll
Som det mesta här i världen kan komponenter i elsystemet gå sönder eller drabbas av/ha ett avbrott (bland är avbrotten planerade, ibland är de inte det). Om ett enda kraftverk har avbrott, så saknas en stor del av det totala utbudet i systemet och priserna blir högre – en nackdel i det nuvarande centraliserade systemet. Därför kan ett mer decentraliserat system med mindre och mer utspridda komponenter betraktas som mer motståndskraftigt, till exempel hushåll med solpaneler.
Fossila bränslen
Till skillnad från exempelvis vindkraft är olja, kol och gas dyra bränslen, och även om det finns vindproduktion med "gratis bränsle" bestäms priset på el baserat på prismarginalen på det dyraste kraftverket som för tillfället producerar. Är efterfrågan hög eller tillgången från billigare källor låg så tvingas dyra fossila kraftverk slås på, och priserna blir därefter.
Efterfrågan
Temperatur
Den överlägset största bidragsgivaren till elbehovet i Norden är temperaturen. När det är kallt maxar folk sin elförbrukning. Just därför är den allmänna prisnivån på vintern högre än på sommaren.
Storkonsumenter
Det finns också storkonsumenter när det kommer till efterfrågan, tänk tung industri som skogsbruk eller produktionsfabriker. Konsumtionen från liknande stora aktörer är mindre på helger och helgdagar och kan därför göra att priset blir lägre.
Övriga faktorer
Överföring
De stora elledningarna du ser vid sidan av en motorväg överför el mellan olika delar av Sverige men även mellan Sverige och andra länder. Dessa kan kräva underhåll och vara ur drift – vilket orsakar flaskhalsar där ett område av nätet upplever ett överutbud medan det andra upplever ett underutbud.
Makroekonomiska drivkrafter
När ekonomin blomstrar och konsumtionen är hög kommer prisnivån på energi i form av olja, kol och gas att gå upp, och vice versa. Under pandemin kunde vi exempelvis se hur efterfrågan på energiråvaror gick ner, och elpriserna med dem!
Politik och investeringar
Ju fler kraftverk i systemet desto lägre priser (p.g.a. hög tillgång). Regeringens politik och EU:s system för handel med utsläppsrätter, tillsammans med offentliga och privata investeringar som påverkar hur mycket och vilken typ av kraftverk som tas bort eller läggs till systemet påverkar alltså elpriserna. Ett mer elektrifierat samhälle (som elektriska fordon) kommer att öka den totala konsumtionsnivån i landet – något som politikerna måste tänka på.
Energisystemet är komplext
Ovanstående beskrivningar av de grundläggande faktorerna som driver elpriset är förenklade. I verkligheten är det nordiska energisystemet mycket mer komplext, och dessutom anslutet till resten av Europa. Det betyder till exempel att det kan ha ett direkt inflytande på det pris vi betalar för vår el om ett kärnkraftverk i Frankrike läggs ner.
Viktigt att notera
Måns (analytiker) och Joakim (trader) tar varje vecka fram kristallkulan (nej inte bokstavligt – bokstavligt tar de fram väldigt stora dataskärmar och mycket kunskap) och berättar vilka faktorer som mest sannolikt kommer påverka veckans elpriser i Sverige. Elprisprognosen är Tibbers kortsiktiga förväntningar på elmarknadens utveckling utifrån omständigheter i början av varje vecka. Som med väderprognoser kan oväntade händelser påverka elprisets faktiska utveckling under veckan.