Veckans prisprognos
Elpriserna som sätts på elbörsen Nordpool går upp och ner. Varför de gör det och hur prognosen ser ut när det kommer till veckans elpriser hittar du svar på här.
Prognos för vecka 17 – 2024
Under veckan väntar kallt väder och höga elpriser med stora prisskillnader mellan olika tider på dygnet.
Norra Sverige (SE 1-2)
Pris
Elpriserna förväntas ligga på en högre nivå jämfört med föregående vecka.
Bakgrund
Förra veckans kalla väder och låga vindkraftsproduktion har tryckt upp elpriserna i hela landet. I kombination med det har tre kärnkraftsreaktorer (två i Sverige och en i Finland) varit stängda för underhåll. Även om temperaturerna sakta men säkert förväntas öka, kommer kärnkraftsreaktorerna och den låga vindkraftsproduktionen att förbli detsamma, åtminstone veckan ut. Det är även under dessa veckor som vattenmagasinen i norr har som lägst fyllnadsgrad innan snön börjar smälta och de fylls på igen, vilket bidrar till den ansträngda situationen i elsystemet.
Vi kan förvänta oss stor skillnad i priserna mellan morgon- och kvällspeakarna då efterfrågan är som högst, och under nätter och soltimmar då förbrukningen är lägre. De högre priserna den här veckan kan hamna på uppemot 200 öre/kWh (utan skatter och avgifter), medan vi förväntar oss att dagarna i snitt ligger runt 80-85 öre/kWh.
Södra Sverige (SE 3-4)
Pris
Elpriserna förväntas ligga på en högre nivå jämfört med föregående vecka.
Bakgrund
Förra veckans kalla väder och låga vindkraftsproduktion har tryckt upp elpriserna i hela landet. I kombination med det har tre kärnkraftsreaktorer (två i Sverige och en i Finland) varit stängda för underhåll. Även om temperaturerna sakta men säkert förväntas öka, kommer kärnkraftsreaktorerna och den låga vindkraftsproduktionen att förbli detsamma, åtminstone veckan ut. Det är även under dessa veckor som vattenmagasinen i norr har som lägst fyllnadsgrad innan snön börjar smälta och de fylls på igen, vilket bidrar till den ansträngda situationen i elsystemet.
Vi kan förvänta oss stor skillnad i priserna mellan morgon- och kvällspeakarna då efterfrågan är som högst, och under nätter och soltimmar då förbrukningen är lägre. De högre priserna den här veckan kan hamna på uppemot 150 öre/kWh (utan skatter och avgifter), medan vi förväntar oss att dagarna i snitt ligger runt 50-60 öre/kWh.
Elpriser de kommande månaderna
Elpriserna under de kommande månaderna ser ut att hamna på lägre nivåer än vad vi förväntat oss. Det här beror delvis på att de kontinentala priserna har varit ovanligt låga till följd av förhållandevis varmt och blåsigt väder i bland annat Tyskland och Nederländerna de senaste veckorna, och att väderprognoserna ser fortsatt milda ut kommande veckor. Detta har gjort att gaslagernivåerna är höga, vilket har sänkt priset på fossilgas och därmed också el som produceras i gaskraftverk.
Det låga gaspriset har också bidragit till att marknaden för utsläppsrätter ligger på bottennivåer. Att den gör det beror också till stor del på den för tillfället svaga tyska ekonomin. Det här drar också ner elpriset på kontinenten eftersom det fortfarande produceras en hel del el med kolkraft.
Generellt sett tyder alltså mycket på att vi kommer se relativt låga elpriser de kommande månaderna – vilket också återspeglas i de sjunkande priserna på terminsmarknaderna. Där kan priserna förenklat ses som marknadsaktörernas nuvarande prognos för hur mycket elen i genomsnitt kommer kosta under en period. Detta kan förstås ändras, men med milda väderprognoser och rekordfulla gaslager i Europa ser det ut som att de värsta elpristopparna för tillfället ligger långt borta.
Ta kontroll över din elkostnad
Faktorerna bakom elpriserna
Hur kommer det sig egentligen att elpriserna går upp och ner? Vi går igenom de mest grundläggande faktorerna som påverkar elpriset.
Elmarknaden
Om vi tar det från början så baseras priserna på elmarknaden på tillgång och efterfrågan. Sverige är vidare indelat i fyra olika prisområden, och priserna skiljer sig mellan dessa. Vid särskilt höga priser upplever systemet en situation med underutbud (eller hög efterfrågan), och vice versa.
Med det här grundläggande konceptet i åtanke kan vi nu gå djupare titta på faktorer som påverkar tillgång och efterfrågan, och därmed elpriset. Om du ser att det under en period är särskilt höga eller låga priser kan de vanligtvis ledas tillbaka till en, eller mer vanligt, en kombination av faktorerna nedan!
Tillgång
Vind
Den mest variabla faktorn när det kommer till tillgång av energi i Norden är vind. Det finns mer än 30GW vind (motsvarande ungefär 30 kärnkraftverk) som inte kan kontrolleras. Blåser det, så blåser det! Det är alltså säkert att säga att när det blåser så finns det ett större utbud och därför kommer priset under dessa timmar att vara lägre.
Sol
Produktion från solceller är ett energislag som växer snabbt i Norden, men ligger fortfarande på relativt små volymer. Mängden produktion påverkas av solljusets energimängd som når marken t.ex. solens läge och hur mycket moln det är. Solenergi går att spara under kortare perioder med batterier, alternativt kan du sälja ditt överskott om du själv producerar solel.
Vatten
Mer än hälften av elen i Norden levereras av vattenkraft och till skillnad från vind och sol är det mer kontrollerbart då vi kan spara vatten i vattenmagasin, vilket vi inte kan göra med vind och sol på samma sätt. Men, vi kan inte kontrollera hur mycket det regnar och finns mindre vatten i magasinen kommer tillgången på vattenkraft såklart att begränsas om det inte regnar. Vi har då ingen kontroll på den hydrologiska balansen (måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten). Är vattenreservoarerna däremot nästintill överfyllda så tvingas vattenkraftverken producera – vilket sänker priset.
Kärnkraft
Ungefär en tredjedel av elen som produceras i Sverige, produceras av landets totalt sex kärnreaktorer. De utgör en stabil basproduktion som har ungefär samma effekt hela tiden, till skillnad från till exempel vattenkraft som lätt kan regleras eller vind- och solkraft som är väderberoende. Kärnkraft är ett fossilfritt kraftslag som inte släpper ut några växthusgaser vid drift. Men till skillnad från förnybara energislag produceras el från kärnkraft med hjälp av ett bränsle – i det här fallet uran – vilket innebär att kostnaden för att producera är högre än för förnybart där resurserna är mer eller mindre gratis.
Underhåll
Som det mesta här i världen kan komponenter i elsystemet gå sönder eller drabbas av/ha ett avbrott (bland är avbrotten planerade, ibland är de inte det). Om ett enda kraftverk har avbrott, så saknas en stor del av det totala utbudet i systemet och priserna blir högre – en nackdel i det nuvarande centraliserade systemet. Därför kan ett mer decentraliserat system med mindre och mer utspridda komponenter betraktas som mer motståndskraftigt, till exempel hushåll med solpaneler.
Fossila bränslen
Till skillnad från exempelvis vindkraft är olja, kol och gas dyra bränslen, och även om det finns vindproduktion med "gratis bränsle" bestäms priset på el baserat på prismarginalen på det dyraste kraftverket som för tillfället producerar. Är efterfrågan hög eller tillgången från billigare källor låg så tvingas dyra fossila kraftverk slås på, och priserna blir därefter.
Efterfrågan
Temperatur
Den överlägset största bidragsgivaren till elbehovet i Norden är temperaturen. När det är kallt maxar folk sin elförbrukning. Just därför är den allmänna prisnivån på vintern högre än på sommaren.
Storkonsumenter
Det finns också storkonsumenter när det kommer till efterfrågan, tänk tung industri som skogsbruk eller produktionsfabriker. Konsumtionen från liknande stora aktörer är mindre på helger och helgdagar och kan därför göra att priset blir lägre.
Övriga faktorer
Överföring
De stora elledningarna du ser vid sidan av en motorväg överför el mellan olika delar av Sverige men även mellan Sverige och andra länder. Dessa kan kräva underhåll och vara ur drift – vilket orsakar flaskhalsar där ett område av nätet upplever ett överutbud medan det andra upplever ett underutbud.
Makroekonomiska drivkrafter
När ekonomin blomstrar och konsumtionen är hög kommer prisnivån på energi i form av olja, kol och gas att gå upp, och vice versa. Under pandemin kunde vi exempelvis se hur efterfrågan på energiråvaror gick ner, och elpriserna med dem!
Politik och investeringar
Ju fler kraftverk i systemet desto lägre priser (p.g.a. hög tillgång). Regeringens politik och EU:s system för handel med utsläppsrätter, tillsammans med offentliga och privata investeringar som påverkar hur mycket och vilken typ av kraftverk som tas bort eller läggs till systemet påverkar alltså elpriserna. Ett mer elektrifierat samhälle (som elektriska fordon) kommer att öka den totala konsumtionsnivån i landet – något som politikerna måste tänka på.
Energisystemet är komplext
Ovanstående beskrivningar av de grundläggande faktorerna som driver elpriset är förenklade. I verkligheten är det nordiska energisystemet mycket mer komplext, och dessutom anslutet till resten av Europa. Det betyder till exempel att det kan ha ett direkt inflytande på det pris vi betalar för vår el om ett kärnkraftverk i Frankrike läggs ner.
Viktigt att notera
Måns (analytiker) och Joakim (trader) tar varje vecka fram kristallkulan (nej inte bokstavligt – bokstavligt tar de fram väldigt stora dataskärmar och mycket kunskap) och berättar vilka faktorer som mest sannolikt kommer påverka veckans elpriser i Sverige. Elprisprognosen är Tibbers kortsiktiga förväntningar på elmarknadens utveckling utifrån omständigheter i början av varje vecka. Som med väderprognoser kan oväntade händelser påverka elprisets faktiska utveckling under veckan.