Veckans prisprognos

Elpriserna som sätts på elbörsen Nordpool går upp och ner. Varför de gör det och hur prognosen ser ut när det kommer till veckans elpriser hittar du svar på här.

Veckans_prisprognos

Viktigt att notera

Joakim (trader) och Måns (analytiker) tar varje vecka fram kristallkulan* (eller egentligen bara väldigt stora dataskärmar) och berättar vilka faktorer som mest sannolikt påverkar elpriset i Sverige. Elprisprognosen är Tibbers kortsiktiga förväntningar på elmarknadens utveckling utifrån omständigheter i början av varje vecka. Som med väderprognoser kan oväntade händelser påverka elprisets faktiska utveckling under veckan.

Prognos för vecka 49 - 2022

Sammanfattning:

Kallare väder kompenseras av hög vindkraftsproduktion.

Norra Sverige (SE 1-2)

Pris

Veckans priser förväntas ligga på en något lägre nivå än föregående vecka, med risk för några enskilda timmar med höga priser.

Bakgrund

I veckan ser vi låga temperaturer i hela norden, vilket driver upp förbrukningen och priserna. Temperaturen kompenseras dock av mindre problem med isbildning på vinkraftverken och en högre vindkraftsproduktion än förra veckan vilket gör att priserna förväntas ligga på samma nivå som föregående veckas. När det blåser blir det lägre priser, men under de stunder då vindkraftverken inte levererar kan vi komma att se högre priser.

I slutet av veckan påbörjas underhållsarbete av kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 3. Det här reducerar exportkapaciteten söderut mot SE3, vilket kan leda till timmar med priser på en lägre nivå för norra Sverige.

Isläggning av älvar i norra Sverige pågår fortfarande, om än i mindre skala än tidigare, vilket påverkar produktionen av vattenkraft. 

Södra Sverige (SE 3-4)

Pris

Veckan förväntas ligga på liknande nivå som föregående vecka. 

Bakgrund

I veckan ser vi låga temperaturer i hela norden, vilket driver upp förbrukningen och priserna. Temperaturen kompenseras dock av mindre problem med isbildning på vinkraftverken och en högre vindkraftsproduktion än förra veckan vilket gör att priserna på det stora hela förväntas ligga på samma nivå som föregående vecka (det finns en risk för några markant högre pristimmar mot slutet av veckan). När det blåser blir det lägre priser, men under de stunder då vindkraftverken inte levererar kan vi komma att se högre priser. 

I slutet av veckan påbörjas underhållsarbete av kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 3. Arbetet förväntas pågå i en dryg vecka, vilket gör att vi kan förvänta oss lägre importmöjligheter från norra Sverige nästa vecka.

Isläggning av älvar i norra Sverige pågår fortfarande, om än i mindre skala än tidigare, vilket påverkar produktionen av vattenkraft. 

Faktorerna bakom elpriserna

Hur kommer det sig egentligen att elpriserna går upp och ner? Vi går igenom de mest grundläggande faktorerna som påverkar elpriset.

Elmarknaden ⚡️

Om vi tar det från början så baseras priserna på elmarknaden på tillgång och efterfrågan. Sverige är vidare indelat i fyra olika prisområden, och priserna skiljer sig mellan dessa. Vid särskilt höga priser upplever systemet en situation med underutbud (eller hög efterfrågan), och vice versa. 

Med det här grundläggande konceptet i åtanke kan vi nu gå djupare titta på faktorer som påverkar tillgång och efterfrågan, och därmed elpriset. Om du ser att det under en period är särskilt höga eller låga priser kan de vanligtvis ledas tillbaka till en, eller mer vanligt, en kombination av faktorerna nedan! 

Tillgång 

Vind 💨

Den mest variabla faktorn när det kommer till tillgång av energi i Norden är vind. Det finns mer än 30GW vind (motsvarande ungefär 30 kärnkraftverk) som inte kan kontrolleras. Blåser det, så blåser det! Det är alltså säkert att säga att när det blåser så finns det ett större utbud och därför kommer priset under dessa timmar att vara lägre. 

Sol ☀️

Produktion från solceller är ett energislag som växer snabbt i Norden, men ligger fortfarande på relativt små volymer. Mängden produktion påverkas av solljusets energimängd som når marken t.ex. solens läge och hur mycket moln det är. Solenergi går att spara under kortare perioder med batterier, alternativt kan du sälja ditt överskott om du själv producerar solel.

Vatten 🌊

Mer än hälften av elen i Norden levereras av vattenkraft och till skillnad från vind och sol är det mer kontrollerbart då vi kan spara vatten i vattenmagasin, vilket vi inte kan göra med vind och sol på samma sätt. 

Men, vi kan inte kontrollera hur mycket det regnar och finns mindre vatten i magasinen kommer tillgången på vattenkraft såklart att begränsas om det inte regnar. Vi har då ingen kontroll på den hydrologiska balansen (måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten). Är vattenreservoarerna däremot nästintill överfyllda så tvingas vattenkraftverken producera – vilket sänker priset. 

Underhåll 🚧

Som det mesta här i världen kan komponenter i elsystemet gå sönder eller drabbas av/ha ett avbrott (bland är avbrotten planerade, ibland är de inte det). Om ett enda kraftverk har avbrott, så saknas en stor del av det totala utbudet i systemet och priserna blir högre – en nackdel i det nuvarande centraliserade systemet. Därför kan ett mer decentraliserat system med mindre och mer utspridda komponenter betraktas som mer motståndskraftigt, till exempel hushåll med solpaneler.

Fossila bränslen 🦖

Till skillnad från exempelvis vindkraft är olja, kol och gas dyra bränslen, och även om det finns vindproduktion med "gratis bränsle" bestäms priset på el baserat på prismarginalen på det dyraste kraftverket som för tillfället producerar. Är efterfrågan hög eller tillgången från billigare källor låg så tvingas dyra fossila kraftverk slås på, och priserna blir därefter.

Efterfrågan

Temperatur 🌡️

Den överlägset största bidragsgivaren till elbehovet i Norden är temperaturen. När det är kallt maxar folk sin elförbrukning. Just därför är den allmänna prisnivån på vintern högre än på sommaren. 

Storkonsumenter 🏭 

Det finns också storkonsumenter när det kommer till efterfrågan, tänk tung industri som skogsbruk eller produktionsfabriker. Konsumtionen från liknande stora aktörer är mindre på helger och helgdagar och kan därför göra att priset blir lägre.

Övriga faktorer

Överföring 🔄

De stora elledningarna du ser vid sidan av en motorväg överför el mellan olika delar av Sverige men även mellan Sverige och andra länder. Dessa kan kräva underhåll och vara ur drift – vilket orsakar flaskhalsar där ett område av nätet upplever ett överutbud medan det andra upplever ett underutbud.

Makroekonomiska drivkrafter 💰

När ekonomin blomstrar och konsumtionen är hög kommer prisnivån på energi i form av olja, kol och gas att gå upp, och vice versa. Under pandemin kunde vi exempelvis se hur efterfrågan på energiråvaror gick ner, och elpriserna med dem!

Politik och investeringar 🇪🇺

Ju fler kraftverk i systemet desto lägre priser (p.g.a. hög tillgång). Regeringens politik och EU:s system för handel med utsläppsrätter, tillsammans med offentliga och privata investeringar som påverkar hur mycket och vilken typ av kraftverk som tas bort eller läggs till systemet påverkar alltså elpriserna. Ett mer elektrifierat samhälle (som elektriska fordon) kommer att öka den totala konsumtionsnivån i landet – något som politikerna måste tänka på.

Energisystemet är komplext

Ovanstående beskrivningar av de grundläggande faktorerna som driver elpriset är förenklade. I verkligheten är det nordiska energisystemet mycket mer komplext, och dessutom anslutet till resten av Europa. Det betyder till exempel att det kan ha ett direkt inflytande på det pris vi betalar för vår el om ett kärnkraftverk i Frankrike läggs ner.