Den mest variabla faktorn när det kommer till tillgång av energi i Norden är vind. Det finns mer än 30GW vind (motsvarande ungefär 30 kärnkraftverk) som inte kan kontrolleras. Blåser det, så blåser det! Det är alltså säkert att säga att när det blåser så finns det ett större utbud och därför kommer priset under dessa timmar att vara lägre.

Produktion från solceller är ett energislag som växer snabbt i Norden, men ligger fortfarande på relativt små volymer. Mängden produktion påverkas av solljusets energimängd som når marken t.ex. solens läge och hur mycket moln det är. Solenergi går att spara under kortare perioder med batterier, alternativt kan du sälja ditt överskott om du själv producerar solel.

Mer än hälften av elen i Norden levereras av vattenkraft och till skillnad från vind och sol är det mer kontrollerbart då vi kan spara vatten i vattenmagasin, vilket vi inte kan göra med vind och sol på samma sätt. Men, vi kan inte kontrollera hur mycket det regnar och finns mindre vatten i magasinen kommer tillgången på vattenkraft såklart att begränsas om det inte regnar. Vi har då ingen kontroll på den hydrologiska balansen (måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten). Är vattenreservoarerna däremot nästintill överfyllda så tvingas vattenkraftverken producera – vilket sänker priset.

Ungefär en tredjedel av elen som produceras i Sverige, produceras av landets totalt sex kärnreaktorer. De utgör en stabil basproduktion som har ungefär samma effekt hela tiden, till skillnad från till exempel vattenkraft som lätt kan regleras eller vind- och solkraft som är väderberoende. Kärnkraft är ett fossilfritt kraftslag som inte släpper ut några växthusgaser vid drift. Men till skillnad från förnybara energislag produceras el från kärnkraft med hjälp av ett bränsle – i det här fallet uran – vilket innebär att kostnaden för att producera är högre än för förnybart där resurserna är mer eller mindre gratis.

Som det mesta här i världen kan komponenter i elsystemet gå sönder eller drabbas av/ha ett avbrott (bland är avbrotten planerade, ibland är de inte det). Om ett enda kraftverk har avbrott, så saknas en stor del av det totala utbudet i systemet och priserna blir högre – en nackdel i det nuvarande centraliserade systemet. Därför kan ett mer decentraliserat system med mindre och mer utspridda komponenter betraktas som mer motståndskraftigt, till exempel hushåll med solpaneler.

Till skillnad från exempelvis vindkraft är olja, kol och gas dyra bränslen, och även om det finns vindproduktion med "gratis bränsle" bestäms priset på el baserat på prismarginalen på det dyraste kraftverket som för tillfället producerar. Är efterfrågan hög eller tillgången från billigare källor låg så tvingas dyra fossila kraftverk slås på, och priserna blir därefter.

Den överlägset största bidragsgivaren till elbehovet i Norden är temperaturen. När det är kallt maxar folk sin elförbrukning. Just därför är den allmänna prisnivån på vintern högre än på sommaren.

Det finns också storkonsumenter när det kommer till efterfrågan, tänk tung industri som skogsbruk eller produktionsfabriker. Konsumtionen från liknande stora aktörer är mindre på helger och helgdagar och kan därför göra att priset blir lägre.

De stora elledningarna du ser vid sidan av en motorväg överför el mellan olika delar av Sverige men även mellan Sverige och andra länder. Dessa kan kräva underhåll och vara ur drift – vilket orsakar flaskhalsar där ett område av nätet upplever ett överutbud medan det andra upplever ett underutbud.

När ekonomin blomstrar och konsumtionen är hög kommer prisnivån på energi i form av olja, kol och gas att gå upp, och vice versa. Under pandemin kunde vi exempelvis se hur efterfrågan på energiråvaror gick ner, och elpriserna med dem!

Ju fler kraftverk i systemet desto lägre priser (p.g.a. hög tillgång). Regeringens politik och EU:s system för handel med utsläppsrätter, tillsammans med offentliga och privata investeringar som påverkar hur mycket och vilken typ av kraftverk som tas bort eller läggs till systemet påverkar alltså elpriserna. Ett mer elektrifierat samhälle (som elektriska fordon) kommer att öka den totala konsumtionsnivån i landet – något som politikerna måste tänka på.