Elmarknaden – mitt i den perfekta stormen

Idag jobbar Jacob som ingenjör på Tibber där han liksom företaget strävar efter en mer hållbar framtid via smart teknik och innovation. Läs den uppdaterade versionen av uppsatsen med slutkommentarer från Jacob själv. 

Den perfekta stormen 

Runtom i hela världen står de stora traditionella elbolagen inför vad vi kan kalla den perfekta stormen. Ekosystemet som utgör energimarknaden förändras turbulent rakt under näsan på storbolagen. Det som tidigare utgjort status quo suddas ut och företagen tvingas att antingen ändra sättet de arbetar – eller sjunka till botten.

Den perfekta stormen består av fyra faktorer som uppenbart utgör stora vågor och rubbar balansen för dessa traditionella elbolag.

1. Minskning av växthusgaser

Den första faktorn mynnar ut från behovet att övergå från en kol-intensiv energiproduktion genom en utfasning av fossila bränslen – helt enkelt för att kunna bromsa mänsklighetens totalplask rätt ner i en klimatkatastrof. Energisektorn står nämligen för två tredjedelar av de globala utsläppen. Vi har alla hört talas om Parisavtalet där hårdare lagar införts som tvingar näringslivet att kliva av det fossila bränsletåget. Koldioxidmarknader börjar få ett allt mer betydande inflytande då det europeiska priset på koldioxidutsläpp har gått upp till det högsta på hela fjorton år nämligen 30€/ton (juli 2020), låt oss jämföra med 2016 då priset låg på 5€. För elbolag innebär det här en påtvingad anpassning till en ökande andel hållbar energiproduktion samt ökade kostnader relaterade till deras traditionella kolintensiva generatorer. Inte att förglömma – den betydande effekten av de enorma investeringar som görs i energieffektivitet vilket i sin tur innebär en minskning av energibehovets tillväxt. Med andra ord kommer utfasningen av fossila bränslen tvinga elbolag att sälja mindre av en allt dyrare produkt.

2. Decentralisering

Det här kommer leda oss till en decentralisering då majoriteten av hållbara energikällor kommer att betraktas som distribuerade energiresurser i motsats till gamla stora centraliserade kraftverk. Det här är en process som redan har påbörjats då vi ser ett tydligt kontrollfokus skifta från stora fossilbaserade och centraliserade energiföretag till miljoner mindre producenter och prosumenter (producerande konsumenter). Tänk tusentals små minikraftverk i form av solpaneler på alla hustak istället för bilden av ett enormt koleldat kraftverk.

Dagen då solpaneler uppnår en omfattande nätparitet (när kostnaden för solel är lägre än de billigaste fossila generatorerna även utan subventioner) är något som förespråkas inträffa i år och har med stor sannolikhet redan skett i många regioner över hela världen. Det här utgör en betydande utmaning för elbolag som står inför en 30 års ekonomisk livslängd för traditionella kraftverk och elnät. I samma takt som producerande konsumenter ökar självkonsumtion (solel) och när energiköpsavtal (Power Purchase Agreement) blir till norm kommer efterfrågan på traditionellt producerad el att minska, vilket innebär att standardinkomster på €/kWh minskar och energiföretagens förmåga att betala tillbaka sina investeringar reduceras. 

Som exempel meddelade Swedbank en tid tillbaka att de ingår ett energiköpsavtal med ett solenergiföretag som kommer att täcka 30% av sitt energibehov under de kommande 20 åren. Det finns även planer på att bygga en 155MW stor solcellspark i Danmark utan några som helst subventioner (där AP-fonden och Folksam är två av investerarna.) Det här är alltså energi som inte levereras av traditionella energiföretag.

Med verkligheten av strypta intäkter tvingas elbolag föra vidare kostnader till en allt mindre skara kvarvarande kunder, något som dels leder till högre elräkningar men som också ger dem ett påtvingat incitament att även dom börja titta på alternativa energikällor. Minskas då intäkterna ytterligare kommer snöbollen fortsätta – ner i vad som är känt som den stora dödsspiralen för traditionella elbolag. 

Jacob på Tibberkontoret i Stockholm

3. Digitalisering

För att kunna optimera och hantera detta alltmer komplexa ekosystem på rätt sätt kommer det vara nödvändigt att effektivt utnyttja den tredje faktorn, digitalisering. Tillkomsten av smarta nät, smarta mätare och digitala plattformar för kunder gör det möjligt för energiföretagen att hantera energiresurser på bästa sätt, främja utbud och efterfrågan och flexibilitet i elnätet och slutligen; samla in, sammanställa och presentera data till sina kunder på ett sätt som skapar värde. Genom att presentera data på ett enkelt, konkret sätt kan energiföretag engagera sina kunder och ge dem kraften och möjligheten att sänka sin konsumtion och samtidigt vara en del av energimarknaden.

Som det ser ut idag interagerar konsumenter med elbolag under enbart 9 minuter per år. Dessutom består dessa få minuter helt och hållet enbart av den negativa upplevelsen att läsa sin elräkning. Viktigast av allt blir då alltså att genom digitalisering öppna upp dörren för elbolag att upprätthålla en kontinuerlig och positiv dialog med sina kunder. Som exempel skulle detta ske genom tvåvägsutbyte av information som är möjlig via en digital plattform som är engagerande för kunderna. I form av till exempel en hemsida eller via en app. 

4. Demokratisering

Så, oavsett om elbolag gillar det eller inte kommer dessa tre ovan nämnda faktorer outgrundligen leda till den fjärde och sista punkten; en demokratisering av energisektorn. Som tidigare nämnts, med en förskjutning av kontrollfokus bort från centrala generatorer och med oändlig användbar information tillgänglig kommer slutanvändarna förvandlas till viktiga nyckelaktörer på energimarknaden. Ett exempel kan vara genom att sälja solenergi tillbaka till nätet. Dessa producerande konsumenter kan erbjuda sina distribuerade energiresurser för att leverera tjänster i slutdelen av elnätet, till exempel balanseringstjänster genom smart laddning av sin elbil, eller spänningsreglering via smarta växelriktare från deras solpaneler. I slutändan kommer detta innebära att en ökning i värde från det som utvinns från alla energiresurser, vilket ökar effektiviteten i näthantering och därmed minskar samhällets kostnader för att upprätthålla ett robust och stabilt elnät.

I ekonomiska termer innebär detta att istället för att vinst samlas i händerna på aktieägarnas av de största energiföretagen, kommer värdet istället att demokratiseras över en mycket mer spridd energisfär. Frågan återstår dock om energiföretag kommer att motstå förändringar och kämpa för att upprätthålla status quo? (Ett vanligt förekommande scenario när det kommer till borttynande företagsjättar). Eller kommer de snarare att ha framförhållningen att istället förutse demokratiseringen av marknaden som en kritisk värdeskapande möjlighet till förändring? 

Så hur lär man sig att simma?  

Så hur ändrar ett energibolag sin affärsmodell för att överleva framtiden med dessa stormiga faktorer med i spelet? En lösning är att övergå från ren traditionell råvaruhandel till en servicebaserad modell och skapa värde genom att skifta fokus till kunden. Genom att främja och fostra en relation som bygger på öppenhet och förtroende till skillnad från de mer traditionella interaktionerna mellan säljare och köpare kan energiföretag skapa vinn-vinn-interaktioner. På det här sättet skulle företagen ses som pålitliga energirådgivare som genom att ansluta kunder till ett brett spektrum av tjänster och modern teknik uppmana dem att själva bli en del av elmarknaden. 

Sammanfattningsvis är vägen framåt för elbolag genom en turbulent och omtumlande storm. De fyra faktorerna; Minskning av växthusgaser, decentralisering, digitalisering och demokratisering hotar deras status quo och traditionella intäkter. När det kommer till kritan är det här en nödvändig och oundviklig förändring och det kommer att vara dom med uppfinningsrikedom och flexibilitet som kommer värna om deras kundrelationer, och i sin tur kommer vara dem som är bäst rustade att simma. Med det sagt har det historiskt sett både faktiskt och symboliskt talat funnits väldigt få dinosaurier som faktiskt kunnat simma. 

Slutord 

Det kan vara svårt att tro att ovanstående artikel ursprungligen var skriven för ett universitetsprojekt under min magisterexamen 2016 (notera att siffror och exempel har uppdaterats inför den här publiceringen). Okänt för mig då, var att denna perfekta storm var exakt det som Edgeir Vårdal Aksnes och Daniel Lindén såg som den perfekta trollformeln för att börja röra ihop vad som skulle bli deras uppstickande startup, Tibber. Med alla kort på bordet och med ett djärvt uppdrag kunde de bygga ett företag utformat specifikt skräddarsytt för att utnyttja de stormiga vindarna, i stället för att sjunka av dess turbulenta vatten – och de var långt ifrån skrämda av de stora dinosaurierna som utgör elbranschen. 

Tibber omfamnar inte bara dessa tre faktorer, utan utnyttjar dem till fullo 

1. Decentralisering

Tibber gör inga vinster på kunders elkonsumtion utan har istället en fast serviceavgift för att erbjuda tjänster som kan hjälpa minska energiförbrukningen och kostnaden. Tibber omfattar integrationen av distribuerade energiresurser: till exempel genom att sälja kunder överskottsenergi från solcellsproduktion.

2. Digitalisering

Tibber är ett heldigitalt elbolag. Digitalisering gör det möjligt att helt transparent erbjuda spotpris till slutkunder på samma gång som konsumtionsdata öppet delas via Tibber-appen på ett sammanhängande, engagerande och insiktsfullt sätt. Samtidigt värdesätts och upprätthålls en kontinuerlig dialog med kunderna.

Läs mer om vad spotpris är här.

3. Demokratisering

Tibber ger sina kunder möjlighet att komma in på energimarknaden och gör det möjligt för privatpersoner att vara en del av utvecklingen, men också kunna ta del av fördelarna. Genom att inte tjäna några pengar på slutkundens elkonsumtion kan Tibber vara i samma lag som kunden och gå mot ett gemensamt mål – minskad elkonsumtion. Ett tydligt exempel på detta är genom att optimera konsumtionen och därigenom minska elförbrukningen i hemmen, något som gynnar vår planet samtidigt som elräkningarna blir mindre. Tibber öppnar även upp för att deras kunder kan bistå med tjänster till elnätet genom smartladdning av elbilar.

Vad kan vara mer banbrytande än ett företag som förkroppsligar och drar nytta dessa stormiga omständigheter?