Vilka faktorer påverkar att elpriset går upp och ner?

Som säkert många av er redan vet är Tibber ett elbolag som levererar förnybar el till rörligt pris. Vi säljer faktiskt till och med el per timme. Eftersom elpriserna också varierar timme för timme så kan vi med hjälp av smart teknik dra nytta av just det. Men hur kommer det sig egentligen att elpriserna går upp och ner? Vi går igenom de mest grundläggande faktorerna som påverkar elpriset.

Elmarknaden

Om vi tar det från början så baseras elmarknaden på tillgång och efterfrågan. Sverige är också indelat i fyra olika prisområden, och priserna skiljer sig mellan dessa. Vid särskilt höga priser upplever systemet en situation med underutbud eller hög efterfrågan, och vice versa. Med det här grundläggande konceptet i åtanke kan vi nu gå djupare in i de olika delarna för att gå igenom faktorer som påverkar elpriset. Om du ser att det under en period är särskilt höga eller låga priser kan de vanligtvis ledas tillbaka till en, eller mer vanligt en kombination av faktorerna nedan! Tänk på att varje skäl enbart stämmer överens förutsatt att övriga omständigheter förblir oförändrade. 

Tillgång

Vind 🌬

Den mest variabla faktorn när det kommer till tillgång av energi i Norden är vind. Det finns mer än 10GW vind (motsvarande ungefär 10 kärnkraftverk!) som inte kan kontrolleras. Blåser det, så blåser det! Det är alltså säkert att säga att när det blåser så  finns det ett större utbud och därför kommer priset under dessa timmar att vara lägre. 

Vatten 🌊

Mer än hälften av elen i Norden levereras av Vattenkraft. Till skillnad från vind är det här lite mer kontrollerbart då vi kan spara vatten i vattenmagasin, vilket vi inte på samma sätt kan göra med vind. Men, vi kan inte kontrollera hur mycket det regnar och om det finns mindre vatten i magasinen kan tillgången komma att begränsas. Vi har då ingen kontroll på den hydrologiska balansen (på nördspråk 🤓). Om vattenreservoarer är nästintill överfyllda så tvingas de producera – vilket sänker priset. 

Underhåll 🚧

Som det mesta här i världen kan komponenter i elsystemet gå sönder, inte fungera eller drabbas av ett avbrott. Ibland är det här planerat, ibland är det inte. Om ett enda kärnkraftverk har ett avbrott, så saknas en stor del av det totala utbudet  i systemet och priserna blir högre, en nackdel i det nuvarande "centraliserade" systemet. Därför kan ett mer ”decentraliserat” system med mindre och mer utspridda komponenter betraktas som mer motståndskraftigt, till exempel hushåll med solpaneler.

Fossila bränslen 🛢

Olja, kol och gas är dyra bränslen. Vind å andra sidan är ett bränsle som är gratis. Vad som bestämmer kostnaden varje enskild timme är prismarginalen till det dyraste kraftverket som för tillfället producerar. Så även om det finns vindproduktion med "gratis bränsle" kommer priset ändå bestämmas utefter det dyraste aktiva kraftverket. Om efterfrågan är hög eller tillgång från billigare källor inte finns tillgängliga så tvingas dyra kärnkraftverk slås på (som tidigare under sommaren 2020). Det är dessa kraftverk som då alltså påverkar och sätter de höga elpriserna. 

Efterfrågan

Temperatur 🌡

Den överlägset största bidragsgivaren till elbehovet i Norden är 🥁 temperaturen. När det är kallt maxar folk sin elförbrukning. Just därför är den allmänna prisnivån på vintern högre än på sommaren. 

Storkonsumenter 🛍

Det finns också storkonsumenter när det kommer till efterfrågan, tänk tung industri som skogsbruk eller produktionsfabriker. Konsumtionen från liknande stora aktörer är mindre på helger och helgdagar. De kan också uppleva oväntade strömavbrott.

Övriga faktorer

Överföring

Dom stora elledningarna du ser vid sidan av en motorväg överför el mellan olika delar av Sverige men även mellan Sverige och andra länder. Även dessa kan kräva underhåll och vara ur drift vilket orsakar flaskhalsar där ett område av nätet upplever ett överutbud medan det andra upplever ett underutbud med resultatet av variation i elpriset. Nya överföringsledningar kan också byggas, som den nya NordLink mellan Norge och Tyskland vilket resulterar i motsatt effekt och fler liknande priser över gränserna. 

Säsongsfaktorer

Förändringar i vädermönster över säsongerna kommer att vara drivande faktorer både när det kommer till tillgång och efterfrågan. Som exempel ser vintern generellt högre vindproduktion, men även högre konsumtion.

Makroekonomiska drivkrafter

När ekonomin blomstrar ligger konsumtionen på en högre nivå vilket tvingar den allmänna prisnivån på energi i form av olja, kol och gas upp tillsammans med den. Vi har alla känt effekterna av coronaviruset, energisystemet likaså med mindre efterfrågan som sätter tryck på energiråvaror och elpriser under hela pandemin.

Politik och investeringar

Ju fler kraftverk i systemet desto mer kommer tillgång att sätta press på priserna. När kärnkraftverk avvecklas måste nya anläggningar träda i kraft för att möta efterfrågan. Därför är regeringens politik såsom EU: s system för handel med utsläppsrätter, tillsammans med offentliga och privata investeringar direkt korrelerat med hur mycket och vilken typ av leverans som tas bort eller läggs till systemet under en längre tidsperiod. Å andra sidan på samma sätt; ett större tryck mot elektrifiering (som elektriska fordon) kommer att öka den totala konsumtionsnivån i landet.

Ovanstående är en mycket enkel beskrivning av de grundläggande faktorer som driver elpriset.

Kom ihåg! I verkligheten är det nordiska energisystemet mycket mer komplext. Dessutom är vi anslutna till resten av Europa. Det betyder att om ett kärnkraftverk i Frankrike går offline kan det komma att ha ett direkt inflytande på det pris vi betalar för vår el både igår, idag och i framtiden.

Utnyttja de rörliga priset!

Som elkund hos Tibber kan du dra nytta av det rörliga elpriset. Med oss kan du avända smart uppvärmning av ditt hem eller ladda din elbil när priserna är som lägst, och vi gör jobbet åt dig. 

Ladda ner Tibber

Publicerades 2020-12-17

Jacob Dalton
Head of Trading

Fler artiklar