Elnätsbolag och elhandelsbolag: skillnaderna du behöver ha koll på
Elbolag, elnätsbolag och elhandelsbolag – det är väl ungefär samma sak? Nja, inte riktigt. Men ingen fara, vi tar på oss detektivhatten och reder ut begreppen åt dig.
Olika bolag för olika saker
I dagligt tal använder man ofta lite förenklat ordet elbolag, när man pratar om de olika aktörerna på elmarknaden man betalar sina elräkningar till. Men egentligen är det två olika typer av bolag – elnätsbolag och elhandelsbolag – och som också har hand om delvis olika saker. Det här är skillnaderna du behöver ha koll på för att inte snurra bort dig i el-djungeln. Elnätsbolag – driver det fysiska elsystemet och utför själva mätningarna. Det är de bolag som äger och driver elnätet, det vill säga de ledningar, kraftnät och kablar som transporterar elen till dig.
Till dessa betalar du en elnätsavgift och energiskatt.
Kan inte väljas. Elnätsbolagen är kopplade till fysiska geografiska områden, och levererar alltså el till dem som bor i detta område.
Har leveransplikt, vilket innebär att de är skyldiga att leverera el även om det inte finns något elavtal på plats ännu.
Dessa bolag sätter sina egna priser men övervakas av Energimarknadsinspektionen.
Exempel på elnätsbolag är: Vattenfall Eldistribution, Ellevio, E.ON Energidistribution, Jämtkraft Elnät, Göteborg Energi Nät.
Elhandelsbolag – säljer själva elen som du använder.
Äger inga fysiska elnät, utan erbjuder olika elavtal. Här finns det desto större möjligheter att välja bolag.
Till dessa bolag betalar man oftast en månadsavgift och elpris, det vill säga för själva elen man förbrukar. I elpriset ingår förutom spotpris, olika avgifter som elcertifikatsavgift, ursprungsgarantier och balanskraftkostnader.
Många bolag har också ett påslag för varje kWh
Exempel på elhandelsbolag är: Tibber, GodEl, Bixia, Greenely, Kraftringen, Fortum och Vattenfall (alltså icke att förväxla med Vattenfall Eldistribution, se ovan)
